lovehateandeverything

Har inte berättat för Jonna om hennes morfar än då jag tyckt hon varit för liten och jag själv inte har vetat hur jag vill ha det. Hon har aldrig tänkt på att jag inte säger pappa till Börje. Men nu har det börjat komma lite funderingar och min pappa har velat prata med henne i telefon. Så nu har jag visat kort på honom och talat om att hon träffat honom en gång när hon var liten, men det kommer du nog inte ihåg. Jag har sagt att vi inte brukar träffas så ofta, men att vi talas vid på telefon ibland.
Känner att det räcker för nu, jag kommer svara på alla hennes frågor eftersom de kommer och hon får själv bestämma när hon blir större om hon vill ha mer kontakt med honom än vad jag har.
Själv känner jag att jag klarat mig utan honom hela livet och när han kommit in i bilden ibland har jag bara mått dåligt....så nu håller jag det på min nivå, som jag orkar och känner för.
Alkoholen tog min pappa ifrån mig och det kan inget ändra på. Jag lever i nuet men inte har det varit lätt.......
Jag kan fortfarande må illa när folk vräker ur sig saker om "gubbarna på bänken". Några av dom e någons pappa, vän eller släkting. Jag kommer aldrig glömma den gången vi hade en utflykt på dagis till Jamtli. Sen skulle vi gå in till stan å ta en buss därifrån och i kyrkparken sitter min far, blodig och väldigt berusad. Då skriker en kille: Titta där sitter Lindas pappa!!! Det skär fortfarnade i mitt hjärta att barn får uppleva såna saker och mycket värre......
En av mina framtida drömmar och pågående arbete i det dagliga i livet är att hjälpa utsatta människor på olika vis med det lilla jag kan men det lilla kan betyda väldigt mycket för någon, det har jag själv fått uppleva många gånger<3